Här hittar du karta över alla aktiva fartkameror i Sverige 2023. Varje år sätts hundratals nya fartkameror upp i Sverige. Vi visar var de finns. 

Alla fartkameror placeras synligt och hastigheten är väl skyltad vid kamerorna så att alla kan köra lagligt. När ett fordon närmar sig en trafiksäkerhetskamera mäts den aktuella hastigheten med hjälp av radar. Kamerorna fotograferar bara de fordon som överskrider gällande hastighetsgräns. Kamerorna fungerar både dag och natt under alla årstider.

Bilden som fartkameran har fotograferat av fordonet bearbetas manuellt. Passagerarplatsen maskeras oavsett om någon sitter där eller inte. I utredningen som följer används enbart den bild där passagerarplatsen är maskerad.
Under utredningen kontrolleras fordonet och möjliga förare i olika register. Bilden på föraren jämförs med pass- eller körkortsfoto. Om bilden på föraren stämmer med pass- eller körkortsfoto skickas ett underrättelsedokument med bild och mätdata till den som kört fordonet.
Går det inte att identifiera föraren så skickas en förfrågan till fordonets ägare om vem som har kört fordonet vid den aktuella tidpunkten.

Fartkameror kan placeras på fasta platser längs vägen, eller monteras på bilar för mobil användning. När en bil passerar förbi en kamera, tar kameran en bild av bilen och dess licensskylt. Detta bildmaterial kan sedan användas för att sända ut trafikbot till bilens ägare.

Fartkamerornas bilder utreds i Kiruna
Hastighetsöverträdelser som registreras av fartkamerorna utreds hos polisens ATK-sektion i Kiruna. ATK står för automatisk trafiksäkerhetskontroll.

I Kiruna finns även styrcentralen som aktiverar och avaktiverar alla landets fartkameror på distans. Om en fartkamera är aktiverade eller inte beror på hur stor olycksbelastningen och trafikintensiteten är på den aktuella vägsträckan.

Uppgifter från fartkameror hanteras rättssäkert
När en fartkamera registrerar en hastighetsöverträdelse, det vill säga en fortkörning, kompletteras fotot med uppgifter om bland annat tid, plats och fordonets hastighet. Uppgifterna krypteras direkt vid mätningen innan de överförs till ATK-sektionen.
När uppgifterna/ärendet, tas emot hos ATK-sektionen diarieförs det. Det innebär att uppgifterna registreras som ett nytt ärende i ATK-systemet. Informationen dekrypteras och en utredning påbörjas. Det är bara ATK-sektionen som har tillgång till informationen i ärendet.

Under 2022 stals en mängd fartkameror längs landets vägar. Frågan som ställs allt oftare är så klart - Vad kostar en fartkamera?
Trafikverket har vid en intervju berättat att en stulen fartkamera kommer att kosta hela 250.000 kronor att ersätta.
Bara i Stockholms regionen stals fartkamera efter fartkamera och värdet uppgår till otroliga 14,5 miljoner kronor.

Trafikverket berättar om hur stöld av fartkamera sett ut historiskt: Tjuven har brutit upp kameraskåpen och stulit den så kallade mätkassetten som består av en radar, en systemkamera och en stark studioblixt. Den mest dyrbara delen av kassetten är radarn.
Det har rapporterats om 50 stölder i Stockholms län och åtta i Uppsala län.

Det har tidigare hänt att yttre delar av kameraskåp har vandaliserats, men inte att hela innehållet har stulits. När de första trafikkamerorna kom upp i början av 00-talet var det vanligt med stölder av kamerorna eftersom det var en mycket eftertraktad professionell Nikon-kamera.
Men nu har systemkameran bytts ut mot en billigare modell som har modifierats så att den inte längre är intressant på andrahandsmarknaden. 

Behöver blixten på en fartkamera alltid aktiveras för att den skall ha tagit ett foto? 
Nej, precis som alla andra kameror använder fartkameror blixt endast vid sämre sikt. Vid mörker, skymning eller andra väderförhållanden som kräver att fartkameror ska kunna ta en tydlig bild så aktiveras fartkamerans blixt.
Du kan alltså riskera fortkörningsböter om du passerar en fartkamera oavsett om fartkameran avger blixt eller inte.
Kan man då veta om fartkamerorna tar bild eller ej?
Nej, det går inte avgöra när du passerar.